Historien om fiskaren och affärsmannen
Mia Breitholtz Söderström 
Detta är ett gammalt inlägg som jag återanvänder här för jag tycker att historien är så bra att bli påmind om...
Den senaste tiden har det varit aktuellt för mig att påminna mig om att jag till stor del redan är och vill fortsätta vara fiskaren i den klassiska historien nedan.
En affärsman besöker en liten fiskeby och ser en fiskare som precis lagt till sin båt vid stranden. I båten ligger några stora fiskar. Affärsmannen berömmer fiskaren för fångsten och frågar: Hur lång tid tog det för dig att fånga de här fiskarna?
Fiskaren svarar: Bara ett par timmar.
Affärsmannen frågar vidare: Varför stannar du inte ute längre och fångar fler fiskar?
Fiskaren förklarar: Det här räcker för att försörja min familj.
Men vad gör du resten av dagen? frågar affärsmannen.
Fiskaren svarar: Jag sover länge, fiskar lite, leker med mina barn, tar siesta med min fru och på kvällen träffar jag mina vänner. Vi spelar gitarr och sjunger tillsammans. Jag lever ett fullt och lyckligt liv.
Affärsmannen skakar på huvudet och säger: Jag är utbildad på ett prestigefyllt universitet och kan hjälpa dig. Om du fiskar längre varje dag kan du sälja fler fiskar. Med tiden kan du köpa en större båt, sedan flera båtar, och till slut bygga en hel flotta. Du kan starta ett eget företag, expandera till större städer, och kanske till och med exportera dina fiskar globalt. Snart kommer du vara en rik affärsman som driver ett stort företag.
Fiskaren frågar: Hur lång tid skulle det ta?
Affärsmannen svarar: Kanske 15–20 år.
Och sedan då? undrar fiskaren.
Affärsmannen skrattar och säger: Då kan du gå i pension, flytta till en liten by vid kusten, sova länge, fiska lite, leka med dina barn, ta siesta med din fru och på kvällarna spela gitarr med dina vänner.
Fiskaren ler och svarar: Men det är ju precis det jag redan gör.
Jag behöver även påminna mig själv om innehållet i ett gammalt inlägg av James Clear som jag fastnat för där han skriver att det mest produktiva vi ibland kan göra är att stryka en uppgift.
Att fundera över om det vi har framför oss är ett problem som behöver lösas eller om det är ett problem som kan elimineras helt och hållet?
Han skriver även om exempel på "less is more":
- Skala ner boendet - Rummen du inte har behöver inte städas
- Donera - Prylarna du inte äger behöver inte organiseras
- Slänga - Projekten du inte tar på dig behöver inte slutföras
Självklart är det inte fel att vilja ha och uppnå saker och jobba för det, men om omständigheter gör att det kanske inte är läge för det just nu, då är det bra att försöka känna sig nöjd i stunden med det man har och den man är.
Jag fick perspektiv på detta när jag pratade med en nära vän som sa att hon ofta tänker på hur tacksam hon är för att jag lever.
Jag tyckte att det lät lite dramatiskt för jag kände ju aldrig att jag var nära att dö när jag gick igenom min cancerresa även om jag under några månader, innan jag visste hur mycket det spritt, sig fick umgås med tanken.
Men jag förstår henne och jag tycker att det är ett väldigt bra perspektiv oavsett vad vi går eller har gått igenom i våra liv.
Vi har ingen aning om vad som händer imorgon men just nu lever både du och jag och det är något vi kan vara otroligt tacksamma över.
